3

Recension: ”Livbåten” av Charlotte Rogan

Posted by admin on 12 mars, 2014 in Bokrecension, Filmatisering, Psykologisk thriller |

Livbåten av amerikanska Charlotte Rogan har verkligen blivit en megasuccé. Känns som att jag använt det ordet ofta på sistone – men det är ett ofrånkomligt ordval när det gäller den här boken! Dock var det inte därför jag ville läsa den, utan för att det är något så ovanligt som en psykologisk thriller om en samling människor som efter en dramatisk förlisning sitter fjättrade i en livbåt – och vad som händer sedan…

Livbåten1Boken utspelar sig i början av 1900-talet, någonstans på Atlanten. Läsaren får redan från början veta att huvudpersonen Grace överlever tiden i livbåten, men i efterhand istället sitter häktad misstänkt för mord.

Berättelsen börjar sedan från början och beskriver hur situationen, både med förlisningen av båten Empress Alexandra och mordmisstankarna, kunde uppstå. Jag minns inte exakt hur, men på något vis börjar jag som läsare väldigt snart känna att Grace inte delar med sig av allt hon kanske känner till. Hon är inte en helt tillförlitlig person – men hennes reaktioner är varken helt igenom onda eller helt igenom goda. Hon har helt enkelt egna motiv till att under den kommande rättegången framställa sig själv i viss – väl regisserad? – dager.

På båten finns bland andra Mr. Hardie som snart tar på sig ledarrollen över de 39 personer som sitter i båten, den unga och målmedvetna Hannah – vars relation till Grace inte är helt glasklar – och Mrs. Grant, en stark och moderlig kvinna som har en underlig förmåga att få folk att lyssna på henne.

Vissa av människorna i båten kommer att dö, men vissa kommer också att överleva. Medan denna minst sagt suggestiva mordgåta läggs fram får läsaren även ta del av den psykologi som för intrigen framåt: hur reagerar människor i chock? Vad händer när hungern börjar göra sig påmind? Och hur rättfärdigar man handlingar som under andra förhållanden utan tvivel skulle leda till livstids fängelse?

livbåten1Boken väcker tveklöst många fascinerande frågor, så även om könsrollernas betydelse. Vid den tid som boken utspelar sig hade kvinnor inte rösträtt; hur påverkar det dramats utgång? Och hur är det egentligen – vilket kön är det svaga i just den här livbåten?

Jag måste säga att jag framför allt i början tyckte att boken var väldigt obehaglig. Texten lyckas verkligen förmedla en känsla av hur det skulle kunna vara att sitta i en livbåt långt ute på öppet hav – och bara kunna hoppas på att bli räddad. Hann någon höra radioropen på hjälp innan båten sjönk? Hur länge räcker vattnet vi fick med oss? Och vem ska jag egentligen sätta min tilltro till bland de andra i båten? Ibland fick jag ta pauser för att smälta det hela lite, för det går inte att låta bli att dra kopplingar till sig själv. Hur hade jag klarat mig? Hur hade jag hanterat ovissheten inför eventuellt döda anhöriga? Vad hade jag varit beredd att göra för att rädda mig själv?

Utöver denna realism ligger det ändå – paradoxalt nog – något av ett romantiskt skimmer över boken, och det är lätt att förstå att den ska bli filmatiserad med Anne Hathaway (klicka för artikel om filmen) i huvudrollen som Grace. Ibland kan jag också tycka att personen Grace blir lite för luddig i kanterna – vem är hon egentligen? Vad tänker hon? Jag tror att detta är ett medvetet mystifierande drag från författarens sida, men det leder för min del mest till en känsla av nyfikenhet (positivt) som inte riktigt blir tillfredsställd (negativt). Men åsikterna kring detta tror jag definitivt går isär – vilket för övrigt gör boken till en utmärkt bokcirkelbok!

livbåten2Språket är enkelt, lättläst och utan krusiduller. Något jag lade märke till är att översättningen är riktigt bra! Jag brukar snarare lägga märke till översättningar som inte riktigt håller (där man verkligen kan höra vilket engelskt ord som fanns där från början), men jag tänkte inte ens på att det var en översättning förrän en bra bit in i boken – det är gott betyg till översättaren Helen Ljungmark!

Och boken blir verkligen spännande. I början tycker jag att det – för min personliga smak – blev lite för mycket en slags ”utifrån-betraktelse” av vad som händer med människor i en pressad situation; lite för mycket gruppsykologi, lite för lite thriller. Men det ändrades snart och jag bara måste veta vad som händer! Och det går samtidigt inte att komma ifrån att gruppsykologin är väldigt intressant; som ett riktigt spännande modernt Flugornas-herre-drama, fast utan öde ö och med vuxna karaktärer!

Och nu blev jag sugen på att läsa om Flugornas herre… Betyget fyra bloddroppar känns passande – om du känner dig nyfiken ska du definitivt läsa Livbåten!

Tack till Bookmark förlag för recex!

/Kriss

blodblodblodblod

Taggar:, , , , , , , , , ,

3 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *